Kulturproduktionsplats Gotland

Ett tusental kulturarbetare runt om på Gotland producerar kultur; konst, konsthantverk, design, film, scenkonst, dans, musik, arrangemang, ord och bild.

Kulturen på Gotland är ett tillväxtområde som rör både stad och landsbygd. Det är en viktig del av det gotländska näringslivet – inte minst med tanke på den pågående strukturomvandlingen på ön och i vår omvärld.

Kulturproduktionsplats Gotland är en förstudie som undersöker villkoren för öns kulturarbetare vad gäller samarbete och marknadsföring.
Vi undersöker också förutsättningarna för en samlad plattform för all kulturproduktion på Gotland.

Kontaktuppgifter finns i eftertexten

PDF filer för utskrift:

Kulturproduktionsplats Gotland

Underlag för kartläggning, 29 november 2006

1 Varför denna förstudie?

I förstudien Kulturproduktionsplats Gotland har vi tittat på villkoren för öns kulturarbetare vad gäller framtida samarbete i ett näringslivsperspektiv.

Det produceras kultur på Gotland – kultursektorn håller generellt en hög kvalitet på ön.
Kultur och upplevelser ingår även i bilden av Gotland, som en tydlig del av öns attraktionskraft – såväl för gotlänningar som för besökare.

Samtidigt är detta en osynlig sektor inom näringslivet. Värdet är svårt att mäta och en klar bild vad den gotländska kulturen ekonomiskt omsätter finns inte.

Detta beror bland annat på:
• Kulturproduktion omfattar många områden: Konst, konsthantverk, design, film, scenkonst, dans, musik, arrangemang, ord och böcker. Dessa områden har i sig inte mer gemensamt än att de definieras som kultur.

• På Gotland försörjer sig många inom kultursektorn. En samlad bild saknas dock.

• Det finns mer eller mindre uttalade motsättningar mellan kultur, kulturupplevelser och att tjäna pengar.

• Många kulturarbetare är ovana vid företagande och marknadsföring.
Att ”sälja” är inte självklart förenligt med skapande.

• Då kultur till stor del handlar om upplevelse är det ofta svårt att fokusera på näringslivsaspekten – företagandet.

Vi undersöker också förutsättningarna för en gemensam plattform för all kulturproduktion på Gotland. En branschinriktad paraplyorganisation.

I ett sammanhang där kulturens alla grenar samlas är det lättare att lyfta blicken från det egna området och se gemensamma värden.

En gemensam plattform – en organisation inriktad på företagande och försörjning inom
kultur – skulle ge service, stöd och samtidigt synliggöra kulturen i ett tillväxtsammanhang.

Sammanfattning: Kulturproduktion är en sektor som finns men inte syns som en egen stapel i det gotländska näringslivet. Vår utgångspunkt är att kultur är en tillväxtfaktor såväl lokalt, nationellt som internationellt.

Vi tror att ett brett näringslivsinriktat samarbete synliggör kulturens gemensamma värden och stärker hela kultursektorn.

En gemensam plattform – en organisation inriktad på företagande och försörjning inom kultur – skulle ge service, stöd och samtidigt synliggöra kulturen i ett tillväxtsammanhang.

upp

5 Kulturproduktionen är en del av gotländska näringslivet – och där gäller det att synas.

Som vi nu sett är det många som arbetar inom kultursektorn på Gotland. Det sker över hela ön och görs generellt med hög kvalitet.
Kultur ingår i den positiva bilden av Gotland.
Hur kan det då komma sig att kulturen inte är mer synlig i staplar och diagram som visar öns näringsliv?

Här är det intressant att studera besöksnäringens utveckling under de senaste 20 åren.
Observera: Detta utan några som helst andra jämförelser mellan kultur och turism.

Så sent som under mitten av 1980-talet saknades en samlad bild av besöksnäringens värde och omsättning på Gotland. Som ”arbete” betraktades det ofta som bisyssla, möjligen också hobbybetonad.

Liksom för kultursektorn idag, fanns det för 20 år sedan inga instrument att mäta det samlade värdet inom besöksnäringen.
Det gemensamma problemet för båda dessa näringsgrenar - kultur och besöksnäring - är att det handlar om två branscher som vardera omfattar en rad vitt skilda områden.

Under de gångna decennierna har besöksnäring, turism och möten, fått en synlig struktur och givits ett värde.  Det synliga värdet/omsättningen bidrar till nya satsningar och utvecklingsområden inom branschen.

2006 omsatte turismen på Gotland 1, 019 miljarder kronor på Gotland, resorna oräknade.

Vi är övertygade om att kultursektorn är en dold resurs inom det gotländska näringslivet.
En uppgift för en samlande bred branschorganisation vore att arbeta fram metoder för att mäta kulturens omsättning på Gotland. Detta för att inte hamna i sitsen ”syns inte – finns inte”.

Sammanfattning: Kultursektorn är en delvis dold resurs för Gotland.
Ett sätt att synliggöra kulturens del i det gotländska näringslivet vore att ta fram en metod för att mäta omsättningen.

upp

7 Möten och samarbeten berikar

Positiva samarbeten är alltid en vinn-vinn situation. Sådana samarbeten pågår redan idag runt om på Gotland. Ateljéföreningen planerar för gemensam arbetslokal för ett tio-tal konstnärer.  Kulturföreningen Roxy arbetar för ett scenkonstens hus. Ett tredje exempel är Grafikgruppen i Visby.

Men detta är samarbeten som mer sällan sträcker sig mellan olika kulturgenrer. Vi tror att ett bredare grepp skulle vara värdefullt. Möten och samarbeten berikar och inspirerar.
Och i vår nya omvärld - nationellt och internationellt - finns stora möjligheter till nätverksbyggande.

Att söka ekonomiska medel för kulturprojekt  inom och utom Europa är ofta mycket komplicerat. En absolut förutsättning är dock att vara en juridisk person (organisation, kooperativ eller företag) med ekonomi att klara medfinansieringskrav.

Detta ska ses som ännu en anledning att bilda en paraplyorganisation för kulturproduktion på Gotland – där administrativ kompetens kan ingå.

Det är också troligt att en synlig kultursektor på Gotland lockar andra kulturproducenter för större produktioner till ön. Dessa möten skulle inspirera och samtidigt förbättra förutsättningarna för Gotlands kultur.

Sammanfattning: Samarbeten och nätverksbyggande berikar. Att driva projekt är dock svårt och kostsamt. Administrativ kompetens vore en tillgång för en branschorganisation för kultur.
En stark och synlig kultursektor skulle locka nya kulturproducenter till ön.

upp

9 Fonder – som delfinansiering vid kulturproduktion.

Inför förstudien Kulturproduktionsplats Gotland fanns uttalat önskemål att undersöka förutsättningarna för kulturproduktionsfonder. Diskussionerna kring dessa produktionsfonder har sitt ursprung i den regionala filmfonden,

En kulturproduktionsfond skulle locka kulturproducenter till Gotland. För Gotland och öns kulturarbetare skulle det bli vitaliserande. Samtidigt som pengar omsätts på Gotland.
Vi har under projektet inte kunnat se någon möjlighet att bilda sådana fonder.
Den regionala filmfond som finns, är del i ett statligt omställningspaket.

Ett annat önskemål är bildandet av en kreditgarantifond för kulturproduktioner. Ett inte ovanligt bekymmer för kulturproducenter är att betalningen kommer i efterhand – men kostnaderna under arbetes gång.

Vi har därför studerat en tänkbar modell för fondbildning genom Ekobanken.
Att inom en organisation bilda en sådan fond är ett möjligt, men ett långsiktigt arbete.

10 Modeller – för en gemensam plattform/organisation

En plattform med näringsinriktning kring regional kulturproduktion inom alla genrer finns – så vitt vi vet – ingenstans i Sverige. Det finns således ingen förebild att ta efter.
Vi har därför tittat på olika modeller.

Ett förslag till organisation skulle kunna vara:
• En ideell öppen förening, där varje medlem har en röst.
Föreningen är fristående, men kan arbeta på uppdrag åt exempelvis Gotlands kommun.
Föreningen är remissinstans och samlar kompetens inom sitt område.
Ekonomin bärs främst upp av medlemsavgifter.
I övrigt drivs projekt, med därtill sökta medel.

• Ekonomisk förening är en kooperativ modell som bygger på delägarskap.
Ett medlemskap är en röst.
I övrigt som ovan.

• En tredje möjlig variant är att endast organisera de olika lokala intresseorganisationerna. 

Sammanfattning: Kostnader under arbetets gång och betalning i efterskott är ofta problem för kulturproducenter. Genom Ekobanken kan en kreditgarantifond för kulturproduktion på Gotland byggas upp. Detta är dock ett långsiktigt arbete.

En plattform med näringsinriktning kring regional kulturproduktion skulle vara något helt nytt i svenskt kulturliv.

upp

11 Hur går vi vidare?

En summering av dagsläget:

Att samla kulturproduktionen i en region, utifrån ett näringsperspektiv – som samtidigt hävdar och försvarar kulturens särart inom näringslivet. Det sker – så vitt vi vet – ingenstans i Sverige.
Däremot har vi mött stor entusiasm kring tanken. Den betraktas som djärv – men samtidigt självklar att genomföra.

Intresset är också stort för en sådan samlad näringslivsinriktad plattform för kultur.
Det hör vi från såväl kulturproducenter som kunder och arrangörer.

En organisation som den vi nämnt skulle sätta fokus på gotländsk kultur och sannolikt röna uppmärksamhet även utanför Gotland.

Nu återstår att enas kring en organisationsmodell samt inom vilka områden och mot vilka mål organisationen ska arbeta. En långsiktigt hållbar modell för plattformens ekonomi måste utarbetas. Samtal med Gotlands kommuns Regionala Utvecklings Team, visar att man även där anser att tanken är intressant.

Men det måste också finnas en samsyn inom gruppen kulturproducenter.
Att se kultur som en del av näringslivet och som en tillväxtfaktor möts inte sällan av oförståelse.  Det är en ovanlig infallsvinkel – inte minst om den kommer från kulturarbetarna själva. Den är inte heller självklar inom gruppen kulturproducenter.

Vi konstaterar att det idag finns två ställen som samlar den gotländska kulturens alla genrer. Det är hos Kultur- och fritidsförvaltningen inom Gotlands kommun.
Och det är hos arbetsförmedlingen AF Kultur.

Vi konstaterar också att kultur är den enda näringslivssektor som har en egen kommunal förvaltning. Dock bör det diskuteras var gränsen går för Kultur- och fritidsförvaltningens uppdrag, när det gäller verksamhet som är relaterad till företagande.

Vi tror att näringslivsdelen ska drivas och skötas av kulturproducenterna. Och att Kultur- och fritidsförvaltningens huvuduppgift ska vara grogrunden, ungdomsverksamheten och allmännyttan.
Både producenter och förvaltning har mycket att vinna på att dessa roller utvecklas och stödjer varandra.

Den här rapporten handlar inte om att ifrågasätta den inre betydelsen av kultur.
Kultur är det som gör oss till människor.

Den här rapporten handlar om människors möjlighet att försörja sig på att producera kultur.
Därmed är målet också att stärka kulturens roll i samhället.

 upp